Fiskeriverket fick i juni 2004 regeringens uppdrag att genomföra försök med samförvaltning av fisket inom minst fem vattenområden i Sverige, varav minst två skulle vara i inlandsvatten. Vätternvårdsförbundet ansökte i november 2004 om deltagande i försöket och i februari beslutade Fiskeriverket att Vättern tillsammans med Vindelälven, Gotland, Norra Bohuslän (Kosterfjorden), Halland och kustlandet Kalmar-Östergötland skulle utgöra försöksområden. I maj 2005 fick Vätternvårdsförbundet medel beviljade för att starta "Samförvaltning Vättern". Vid ett första möte i Hjo den 25 augusti 2005 presenterades och diskuterades projektet med representanter för såväl olika kategorier fiskande i Vättern som olika myndigheter. Till detta möte kom företrädare för sportfiskarna, Vätterns Fritids- och Fiskevårdsförbund, yrkesfiskarna, Sveriges Fisketurism Företagare, Fiskevattenägareförbundet, Fiskeriverket, Vätternvårdsförbundet, länsstyrelserna och flertalet kommuner runt sjön. Vid mötet beslutades att inrätta ett interimistiskt utskott för fiskefrågor inom Vätternvårdsförbundet. Första möte hölls den 14 september i Askersund. Försöket med samförvaltningsinitiativet pågick till och med juni 2006.
Under 2007 beslöt Vätternvårdsförbundet att ge ”Samförvaltning Fiske” status som ett arbetsutskott direkt ställt under styrelsen. Då arbetsformen och konstellationen fyller ett viktigt behov för fisket och fiskresursen i Vättern ansågs denna permantering som ett naturligt steg. Samförvaltning Fiske fungerar idag som ett forum för samtal om frågor som rör förvaltningen av fisk och fiske i Vättern. Intressenter med olika utgångspunkt ska kunna ta upp frågor som bl a handlar om hur fiskevården i sjön ska bedrivas, vad som kan göras för att förbättra situationen för minskande fiskbestånd, hur begränsade fiskresurser skall fördelas mellan olika kategorier fiskande samt frågor rörande regler och fisketillsyn. Genom ett starkt lokalt engagemang och ett ökat ansvarstagande av alla berörda aktörer inom fiskesektorn ökar möjligheten att man därigenom skall kunna nå målet att skapa ett långsiktigt hållbart fiske i Vättern.
Ordförande i Samförvaltning Fiske är Kjell Aldsten, sekreterare Linda Englund (f.n. föräldraledig och ersätts av Adam Johansson), och sakkunnige Johnny Norrgård. Arbetsutskottet i övrigt utgörs av representanter från följande organisationer: Insjöfiskarna, Vätterns Fritidsfiske- och Fiskevårdsförbund, Fiskevattenägareförbundet, Sportfiskarna, Sveriges Fisketurism Företagare, kommunerna, Sveriges Lantbruksuniversitet, Länsstyrelserna och Vätternvårdsförbundet. Arbetet inom Samförvaltning Fiske bedrivs inom sex arbetsgrupper (se nedan). Underlagsmaterial och beslutsförslag tas fram inom respektive arbetsgrupp för att beslut skall kunna fattas gemensamt inom arbetsutskottet. Övergripande frågor och fortlöpande sekretariatsuppgifter sköts av sekreteraren. Nedan följer en kort presentation av respektive arbetsgrupp och deras huvudsakliga uppgifter.
Regelverk
Deltagare: Länsstyrelserna, Vätternvårdsförbundet, Sportfiskare, Yrkesfiskare, Fritidsfiskare, Fiskevattenägareförbundet.
Uppgifter: Granskning av regelverk och behovet av ändringar och tillägg i gällande föreskrifter. Inom arbetsgruppen diskuteras även licens- och dispensfrågor, beslut rörande dessa fattas dock ej av Samförvaltning Fiske.
Fisketillsyn
Deltagare: Länsstyrelserna (inkl tillsynsmän), Sportfiskare, Yrkesfiskare, Fritidsfiskare.
Uppgifter: Årligt möte där man presenterar det gångna tillsynsåret samt utvärderar verksamheten. Riktlinjer för det kommande året gås igenom och representanterna ges möjlighet att lyfta fram viktiga bitar och områden som man vill prioritera.
Forskning och undersökning
Deltagare: Länsstyrelserna, Vätternvårdsförbundet och Sveriges Lantbruksuniversitet är fasta medlemmar, kompletteras enligt mötesprogram med deltagande från t ex högskola/universitet.
Uppgifter: Gruppen jobbar för en ökad samordning mellan olika undersökningar och övervakningsprogram i Vättern. Kontrollprogram för fisk i Vättern är högst prioriterat. Material som publiceras i Vätternförbundets publikationsserie granskas av gruppen (fisk- och fiskealster).
Information
Deltagare: Länsstyrelserna, Vätternvårdsförbundet och kommuner är fasta medlemmar, kompletteras med samarbetspartners enligt projekt.
Uppgifter: Gruppen jobbar med framtagande av informationsmateriel om Vättern och aktiviteter med fisk- och fiskanknytning. Man finns även representerade på ett arrangemang med anknytning till Vättern och fiske där man presenterade verksamheten och informerade om aktualiteter, tex fiskeregler, pågående undersökningar och fiskeprojekt i Vättern och dess tillflöden.
Fiskevård i Vätterns tillflöden
Deltagare: Länsstyrelserna, kommuner (inkl fiskevårdområdesföreningar), Vätternvårdsförbundet och Sportfiskare, kompletteras med samarbetspartners i enlighet med möte och projekt.
Uppgifter: Samordning och informationsträffar angående pågående fiskevårdsprojekt i Vätterns tillflöden.
Kräftgruppen
Deltagare: Länsstyrelserna, Vätternvårdsförbundet, kommuner, Sportfiskare, Yrkesfiskare, Fritidsfiskare, Fiskevattenägareförbundet, samt enskilda intresseföreningar.
Uppgifter: Samordning och informationsträffar angående kräftundersökningar och fångststatistik. Gruppen för fortlöpande diskussioner om möjligheterna till olika förvaltningsformer av kräftfisket, samt hur man inom och mellan de olika brukargrupperna bör agera för att bevara en god status hos kräftbeståndet.
Förvaltningsplanen
För att de ställningstaganden som beslutas i Samförvaltning Fiske skall dokumenteras och kunna få genomslag i den praktiska förvaltningen har man tagit fram en förvaltningsplan. Förvaltningsplanen fungerar som ett samverkansdokument för förvaltningen av fisket i Vättern och bidrar tillsammans med andra planer till att värna Vätterns värden. Det främsta syftet med förvaltningsplanen är att presentera riktlinjer och mål samt åtgärder för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart fiske i Vättern. Detta innefattar bl a en beskrivning av beståndssituationen för kommersiellt och ekologiskt viktiga arter samt åtgärder för att bevara och utveckla Vätterns fiskbestånd. Även de socioekonomiska aspekterna beaktas. Förvaltningsplanen är inte juridiskt bindande, dokumentet är dock avsett att fungera som riktgivande vid det gemensamma arbetet rörande fiskefrågor i Vättern. Under 2013 kommer planen och dess riktlinjer att utvärderas, samtidigt som nya mål för den kommande sexårsperioden presenteras.
GAP – Connecting Science, Stakeholders and Policy
Sedan 2008 har Vätternvårdsförbundet deltagit i ett internationellt EU projekt som kallas ”GAP”. Första delen GAP1, syftade till att bygga broar och skapa kontakter mellan brukare, forskare och myndigheter. Under den pågående GAP2-perioden driver forskare, myndigheter och brukare tillsammans elva olika undersökningar och forskningsprojekt som efterfrågas av brukarna, och som anses leda till bättre kunskap om hur fisket skall bedrivas/förvaltas. I Vättern jobbar man med metodutveckling i sikfisket för att finna redskap och fiskemönster som möjliggör goda sikfångster med minimerade bifångster av juvenil röding och öring. Läs mera om GAP2.
FOG - Fiskeområde Vättern
I slutet av 2008 beslutade Fiskeriverket att Vättern (Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske) skulle beviljas stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi med fokus på hållbar utveckling och fiske inom den europeiska fonden EFF:s stödområde ”Hållbar utveckling i fiskeområden”. Utvecklingsstrategin utgör en del av förvaltningsplanen. Det övergripande målet är att öka Vätterbygdens konkurrenskraft inom fiskenäringen, inklusive den fiskerelaterade turist- och upplevelsebaserade näringen. En utveckling av fiskebaserade näringen är av primär betydelse för att vidmakthålla Vätternbygden som en levande landsbygd. Läs mera om Europeiska FiskeriFonden (EFF) 2007 - 2013 - Bidrag för utveckling av fisket
Uppföljning av samförvaltningsarbetet
Cecilia Lundholm, Stockholms universitet, följde samförvaltningsinitiativet för Vättern under den inledande fasen. Cecilia och hennes arbetsgrupp har fortsatt studera Samförvaltning Fiske under rubriken “Ecological knowledge and sustainable resource management: The role of knowledge acquisition in enhancing the adaptive capacity of co-management arrangement.”
Samförvaltning fiske har även studerats av forskningsgruppen ”Innovative Fisheries Management, IFM” från universitet i Aalborg, Danmark (Ref.: Jacobsen, R.B., Wilson D.C.K. and P. Ramirez-Monsalve. 2011.Empowerment and regulation – dilemmas in participatory fisheries science. Fish and Fisheries 13(3): 291–302.).
Övrig verksamhet
Samförvaltning Fiske har, parallellt med Vätternvårdsförbundets ordinarie sekretariat som besvarar en bred mängd remisser, kommit att bli en sakriktad remissinstans för frågor med anknytning till fisk, fiske och friluftsliv i Vättern. Genom den kontinuerliga mötesverksamheten sker avstämningar inför svar på remisser och yttranden till myndigheter. Vid mötena informeras även brukarna om viktiga ärenden och remisser som de (respektive brukargrupp) bör känna till och ges möjlighet att besvara. Vätternvårdsförbundets samordnare och sakkunnige deltar även i informationsmöten med brukargrupper och intressenter samt träffat enskilda personer inom näringen. Samförvaltning Fiske (officiellt Vätternvårdsförbundet) deltar regelbundet i internationella symposier och work-shops, så väl som inbjudna fördragshållare som aktiva deltagare för att knyta internationella kontakter. Denna verksamhet rapporters kontinuerligt i Vättervårdförbundets verksamhetsplan. Denna sida uppdateras fortlöpande och minnesanteckningar från möten läggas ut efter hand.
Frågor och synpunkter som rör samförvaltningsprojektet kan ställas till Johnny Norrgård, Vätternvårdsförbundet, 551 86 Jönköping, e-post: johnny.norrgard@lansstyrelsen.se