Denna Vätternrapport är ingen ”vanlig” rapport utan utgörs av nedteckningar av hörsägner, observationer och mätningar i och av Vättern som för trehundra år sedan publicerades.

I tre böcker från tidigt 1700-tal beskrivs vad som då var ”nationellt känt” om Vättern, och om förmodligen kan anses vara den nationella vetenskapliga kunskapsnivån om sjön för den tiden. En del av faktan kan vi idag förundras över hur man överhuvudtaget kunde komma till (lätt för oss idag att säga) medan man kan bli lätt imponerad över den nyfikenhet
och de ansträngningar man hade på den tiden för påvisa skeenden och teorier.

Urban Hjärnes skrift utgörs av dokumentation av vad som hörts och sagts om Vättern d v s den innehåller inte egna fakta och slutsatser, utan i stora delar just hörsägner. Hjärnes
skrift innehåller en del av de ”skrönor” som även vi idag känner om Vättern. Daniel Tiselius skrifter utgörs däremot av hans egna observationer och mätningar. Han var nämligen av
den synen att det som man inte observerats själv var heller inte sant. Tiselius kunde t ex genom samtida mätningar av vattenståndet runt hela Vättern dra slutsaten att sjön ”reste sig”
över hela ytan – det var alltså inte vind som tryckte över vatten – varför den bör stå i förbindelse med andra sjöar., dock ej Vänern som även den höjdes under samma period! Även vattendjupet kunde bestämmas samt beskrivs även hur temperaturen mäts i djupet- och detta innan termometern var uppfunnen av Celcius!

Man imponeras också av dåtidens nätverk ocjh kontakter av ”lärde män”. Det fanns ett rikligt utbyte av tankar, fakta, litteratur och man sammanstrålande i olika forum för förmedla
informationen, och detta med förvånansvärd snabbhet. Världen fungerande alltså även före internet!

På senare tid har flera uppmärksammande vetenskapliga artiklar skrivits där man funnit fakta i s k non traditional sources, d v s från källor där man normalt inte söker fakta,
t ex har artiklar rörande klimatförändringar hittat data om isläggning flera hundra år tillbaka i kyrkoskrifter.
Dessa data sätts därefter in i dagens perspektiv och långa tiddsserier åskådliggörs, tex rörande global temperaturutveckling. Det är Vätternvårdsförbundets förhoppning att innehållet i Hjärnes och Tisleius skrifter kan användas i dagens miljörelaterade frågeställningar.
Om inte annat utgör skrifterna en ren historisk dokumentation.

Ett första steg är att texterna nu är läsbara och tillgängliga för en större krets! Återutgivningen av skrifterna har möjliggjorts genom översättning utförd av Beata Losman.

Vätternvårdsförbundet riktar stort tack till Beata Losman som tolkat den sirliga svenskan i böckerna och överfört texterna till läsbar sådan. Beata Losman har även kommenterat innehållet
i noter, däribland direkta felaktigeheter och felcitat, så att de t o m är mer korrekta idag än för 300 hundra år sedan, samt skrivit en personlig reflektion över både Tiselius som
person och dåtidens vetenskapliga atmosfär.

Havs-och vattenmyndigheten har genom bidrag medverkat till finansieringen.