Förord
Det är inte ovanligt att man i sjöar ser en del ”ludd” på stenar, bryggor, pålar mm. Ofta kanske man inte funderar vidare på detta, men det finns olika anledningar till att man bör ta sig en funderare över ”luddet”. Luddet utgörs oftast av olika s.k. påväxtalger som av en eller annan anledning har fått fäste på just den platsen. Beroende på vilka alger det är, vilken mängd, vilka förhållanden det är mellan olika grupper mm kan man nämligen bedöma vilken vattenkvalitet det är, om det är försurat, övergött eller annan påverkan.

Påväxtalger har genom det s.k. vattendirektivet fått en renäsans inom limnologin. Förr var det ett robust och tydligt mått, men har länge fått stå i skuggan för andra metoder såsom vattenkemi, elfisken mm. Genom vattendirektivet har momentet fått en nystart. Det arbete som de senaste tio åren genomförts i Sverige (och Europa) har inneburit att momentet ”påväxtalger” idag är ett robust och tydligt mått med stor användbarhet inom miljöövervakning.

En fördel med påväxtalger är att det avspeglar vattenkvaliten över en lång tid d v s inte enbart här och nu så som ett enskilt vattenprov som kan visa på tillfällig störning. Metod och vad som avses visas är därför viktigt vid planering av miljöövervakning.

I föreliggande rapport har en sammanställning gjorts för samtliga påväxtalganalyser som genomförts i hela Vätterns avrinningsområde, både sjö och bäckar, den senaste tiden. Nya lokaler har inventerats, äldre sammanfattas, totalt noteras det 74 lokaler inom området. Målsättningen är att det ska finnas ett program för påväxtalger framåt.

Undersökningen har finansierats av Naturvårdsverket, Vätternvårdsförbundet samt Länsstyrelsen i Jönköping. Däröver har olika finansiärer bidragit med medel för vissa undersökningslokaler.