På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB hösten 2002 för
andra gången genomfört en undersökning av påväxtalger på sju lokaler i Vättern.
Syftet har varit att beskriva de olika lokalernas påväxtalgsamhällen, samt jämföra med
tidigare undersökningar. Detta har skett genom två olika analyser av de på stenar fastsittande
algerna. Den ena är en detaljerad analys av hela algsamhället, där så många arter som möjligt
identifieras och deras trofitillhörighet klassas i olika näringsnivåer. Den andra är en analys av
kiselalgsamhället enligt rekommendationerna i ”Påväxt Kiselalger,” Naturvårdsverket,
Rapport 4913.
Undersökningen på dessa sju lokaler visade 2001 algsamhällen som är typiska för näringsfattiga miljöer med välbuffrat vatten samt några typiska kalkvattenarter. Sådana algsamhällen är ovanliga i Sverige, eller åtminstone har få undersökningar gjorts i denna typ av vatten. Undersökningen 2002 bekräftar resultaten från 2001. Även om alla lokalerna klart
faller inom vad som betecknas vara ett näringsfattigt, oligotroft vatten är variationerna mellan dem ganska stora. De två mest näringsfattiga lokalerna var de mest vindexponerade:
Mälludden (V25) och Långsnapen (V26). I den detaljerade analysen låg de i praktiken på samma nivå som 2001. Kiselalganalysen placerade båda lokalerna i klass 2 men nära klass 1 i en femgradig skala, där 1 är den näringsfattigaste klassen. En uppdatering av det databasprogram med vilket indexberäkningarna av kiselalgerna görs har utlovats hösten 2004.
Eftersom detta kommer att klassificera nya oligotrofa arter, som alltså inte ingått i denna indexberäkning, kan man förmoda att dessa lokaler därmed skulle föras till klass 1. Vad gällerLångsnapen som 2001 ensam platsade i denna klass indikerar kiselalganalysen dock en försämring, mycket beroende på att en art som betraktas som eutrof fanns i stor mängd.
Den minst näringsfattiga lokalen var enligt både kiselalganalysen och den detaljerade
analysen, lokalen norr om Jönköping (V21). Den eutrofa grönslicken, Cladophora glomerata,
vilken redan 2001 var ganska vanlig på lokalen, har ökat ytterligare. Efter den kom Norra
Duvfjärden (V8) i den samlade påväxtanalysen; medan kiselalganalysen däremot placerade
lokalen i klass 1 som den mest näringsfattiga.
Antalet noterade taxa i denna undersökning var 450 vilket är betydligt fler än 2001. Detta
beror huvudsakligen på ny litteratur som splittrat upp arter, längre analystid och ökad
erfarenhet. De artrikaste grupperna i undersökningen är kiselalgerna och smyckesalgerna.
Dessa grupper svarar för 278 respektive 76 taxa. De artrikaste lokalerna var samma som 2001
dvs de i norr liggande, mindre näringsfattiga provtagningspunkterna i Östra och Norra
Duvfjärdarna (V9 & V8) med 183 respektive 161 taxa. Minst antal taxa 120 styck, fanns på Mälludden.
Jämfört med undersökningen 1996 fanns en större mängd makroalger på alla lokaler 2002, utom de mest exponerade storvättenlokalerna, Mälludden och Långsnapen. På lokalen norr
om Jönköping var det huvudsakligen grönslick medan det på övriga lokaler var spiralbandsalgen
Spirpgyra c, som ur näringssynpunkt snese vara indifferent. Jämför med 2001 fanns mer
makroalger i Hankaviken (V3), Östra Duvfjärden och lokalen norr om Jönköping.