På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB hösten 2001 genomfört en undersökning av påväxtalger på sju lokaler i Vättern.
Syftet med undersökningen har varit att beskriva påväxtalgsamhället på de olika lokalerna, samt jämföra med tidigare undersökningar. Detta har skett genom två olika analyser av de på stenar fastsittande algerna. Den ena är en detaljerad analys av hela algsamhället, där så många
arter som möjligt identifieras och deras trofitillhörighet klassats i olika näringsnivåer. I den andra har kiselalgsamhället analyserats enligt rekommendationerna i ”Påväxt Kiselalger,”
Naturvårdsverket, Rapport 4913.
Undersökningen visade algsamhällen som är typiska för näringsfattiga sjöar, men som också tyder på ett välbuffrat vatten. Variationerna mellan de olika lokalerna är ganska stor. De tvåmest likartade lokalerna var de mest vindexponerade: Mälludden (V25) och Långsnapen (V26). Dessa lokaler visade i den detaljerade analysen på den näringsfattigaste miljön. Kiselalganalysen satte Långsnapen ensam i klass 1, i en femgradig skala, det vill säga i den näringsfattigaste
klassen. Samtliga övriga hamnade i klass 2, om än nära, ibland mycket nära gränsen till klass 1. De minst näringsfattiga lokalerna var enligt det samlade påväxtalgsamhället
lokalen norr om Jönköping (V21) och de båda lokalerna Östra och Norra Duvfjärden (V9 och V8). För Jönköping lokalen berodde det på riklig förekomst av grönslick, Cladophora
glomerata, vilken har eutrof preferens. I den separata kiselalganalysen var dock Jönköpinglokalen
en av de näringsfattigaste.
Antalet noterade taxa i denna undersökning är 314 (art eller annan taxonomisk enhet). De artrikaste grupperna i undersökningen är kiselalgerna och smyckesalgerna (desmidéerna eller okalgerna). Dessa grupper svarar för 192 respektive 43 taxa. De artrikaste lokalerna är de i norr liggande, mindre näringsfattiga provtagningspunkterna i Östra och Norra Duvfjärdarna med 145 respektive 134 taxa. Minst antal taxa fanns på Långsnapen, 91 styck.
Jämfört med undersökningen 1996 fanns en större mängd makroalger på alla lokaler 2001, utom de mer ”pelagiala” lokalerna Mälludden och Långsnapen. På lokalen norr om Jönköping var det huvudsakligen grönslick på övriga lokaler var det spiralbandsalgen Spirpgyra c, som ur näringssynpunkt är indifferent.
Lokalernas näringstillstånd, näringspåverkan och biologiska mångfald har på försök klassats i fem nivåer, där 1 betyder mycket näringsfattigt/ingen eller obetydlig påverkan/ mycket låg biologisk mångfald, och där 5 betyder mycket näringsrikt/ mycket stark påverkan /mycket hög
biologisk mångfald.