Varför publicerar ett vattenvårdsförbund en rapport om gruvor och gruvvatten? Jo, det finns flera anledningar till detta.

För det första har det funnits gruvverksamhet i norra Vättern under flera hundra år. Verksamheten har lett till att norra Vättern under lång tid har varit påverkat av metaller som
tillförts sjön. Tidigare deponerades såväl anrikningssand som malmrester direkt ut i Vättern, rester som fortfarande innehöll stora mängder metaller p g a dåtidens ineffektiva
anrikningsmetoder. Dessa kvarlämnade områden fortsätter än idag att påverka Vättern, men ansträngningar görs för att ”ringa in” dem och kvantifiera dess betydelse. Gruvindustrin har på så sätt en aktiv roll i vattenvårdsarbetet och samarbetar aktivt med Vätternvårdsförbundet när det gäller dessa frågor.

För det andra är Zinkgruvan Mining AB aktiva medlemmar i Vätternvårdsförbundet. Sekretariatet och bolaget lanserade för en tid sedan tillsammans olika förslag på examensarbeten som  är relevanta för de frågeställningar som berör både gruvindustrin och vattenvårdsarbetet, vi hittade en gemensam ”plattform” för att använda moderna ord. Genom
att publicera föreliggande rapport visar vi tillsammans på att vi har en gemensam ambition
och målsättning vad gäller Vättern: att minska antropogen påverkan och därigenom öka vattenkvalitén. Det är en förhoppning att fler studier av typen examensarbeten kan komma tillstånd vad gäller t ex enskilda industriers påverkan.
Föreliggande examensarbete av Katarina Andersson är utfört på Kalmar Högskola och studerar hur en samtransport av anrikningssand och gruvvatten påverkar vattenkvaliteten och
vilken inblandning av sand i gruvvattnet som är lämpligast för att erhålla optimal fastläggning av metaller under den cirka 4 km långa pumpningen ut till sandmagasinet. Anrikningssandens
förmåga att adsorbera metaller är av vital betydelse för att minimera metallinnehållet i det vatten som lämnar sanddeponin och bidrar i hög grad till en mindre miljöpåverkan till Vättern
från pågående gruvverksamhet. Några av frågeställningarna som har studerats har varit vilken inblandning av sand är mest
optimal och vilken uppehållstid som krävs för att uppnå en gruvvattenrening med avseende på metaller.. Examensarbete blev nominerat till Svenska Gruvföreningens ”final” för bästa
examensarbete där arbetet erhöll mycket goda vitsord.

Vätternvårdsförbundet vill rikta ett särskilt tack till Fred Mellberg på Zinkgruvan Mining AB för all hjälp med ”det praktiska” så att examensarbetet gick att genomföra. Slutligen vill Vätternvårdsförbundet betona att författaren ansvarar för innehållet.