Föreliggande rapport skiljer sig något från de senare som utgivits inom Vätternvårdsförbundets regi då den inte behandlar specifika undersökningar eller redovisar
några konkreta resultat. Rapporten är istället en litteratursammanställning över blyets kända egenskaper i naturen. Studien är tänkt att utgöra ett objektivt
diskussionsunderlag i den fortsatta debatten om bly i Vättern.
Dylika sakunderlag saknas alltför ofta varför
Vätternvårdsförbundet väljer att publicera sammanställningen i sin rapportserie med författarens medgivande i förhoppning att nå en vidare målgrupp. Då en del kritik har rests mot utskjuten
ammunition i Vättern från militär verksamhet har även försvarsmakten delfinansierat experimentella studier berörande hur bly från bl a projektiler kan lösas ut i vattenfasen och kan teoretiskt utgöra en källa i Vättern.
Vättern-vårdsförbundet hoppas återkomma med en senare redovisning över dessa experiment. Varje år beräknas Vättern tillföras ca 10 ton bly. Av detta beräknas försvaret bidraga med
ca 6 ton bly i fast form (kulor etc). I Rapport 39 beräknas grovt att ca 1% av utskjuten ammunition kan gå i lösning till vattenfasen vilket betyder ca 50-60 kg per år. Detta i sin
tur motsvarar knappt 1% av den totala tillförseln av bly till Vättern. Övriga betydande källor är vattendragen (17%),
dagvatten (11%), gruvavfall (3%). Störst andel har den atmosfäriska depositionen vilken beräknas vara nästan 3 ton bly per år, motsvarande 66% av total-tillförseln.
På grund av Vätterns långa omsättningstid beräknas ca 95% av tillförd bly stanna i sjön och anrikas i sedimenten. Detta leder givetvis till konsekvenser för de organismer som har sitt
livsutrymme där. Proportioner och källfördelningar är viktiga underlag för att förbättra vattenkvaliteten i Vättern.
Av litteratursammanställning kan man dra slutsatsen att i de förhållande som råder i Vättern vad beträffar pH, organisk halt, jonstyrka mm så är det troligt att bly har låg rörlighet och
löslighet. Däremot kan det som tillförs direkt i jonform, t ex via deposition, kan under viss tid vara åtkomligt och därmed skadligt för organismer. Det är Vätternvårdsförbundets
förhoppning att rapporten kan bidraga med kunskap för just Vätterns del även om den är generellt skriven.