Årsskrift 2010 

Löpnummer:
107 
Publiceringsår:
2011-2012 
Sidantal:
114 
Förra året var den stora frågan om isen skulle lägga sig på Vättern eller inte. Media i alla former förhörde sig och undrade över när, varför och vad is eller ej får för konsekvenser - för allt mellan himmel och jord. Vätternvårdsförbundet har genom att granska olika källor kunnat ställa samman en historisk återblick de senaste 130 åren och därför har vi ganska god kännedom om hur ”det brukar vara”. Visst lade sig isen under 2010. I en dryg månad i södra delen, lustigt nog var det stora öppna ytor i mellersta Vättern trots långa perioder av kyla och stiltje.
Och nu när jag sitter och konstaterar att data från ytterligare ett år är insamlat så har isen lagt sig igen. Nu uppkommer frågor som: är det ingen växthuseffekt, borde inte isen vara borta etc.? Det är troligen så att vi kommer ha is på Vättern även i framtiden men kanske inte lika mycket/ofta som tidigare. Men is kommer att förekomma. Kopplat till is är vattentemperatur, vilket mäts dagligen vid Motala vattenverk. Här kan bl a utläsas att såväl medeltemperaturen som maxtemperatur ökar för varje år. Det förefaller att Vättern följer de scenarier som målats upp i globala klimateffektstider. Trots att det är is nu.
Vi kunde dock konstatera att den samlade fångsten av signalkräftor var 40% lägre än toppnotering för två år sedan – de varma åren – och att det under 2010 var kallt i vattnet under den mest förmånliga kräftfiskeperioden d v s när efterfrågan är som störst, men trots det var det ”sämre rörelse på kräftorna” 2010. Fångsterna blev stora under de varma åren. Och det är ganska förståligt med tanke på hur temperaturen påverkar vattenorganismer.
Det är en bråkdel av data som redovisas - många redovisas inte av utrymmestekniska/kostnadsskäl. Därför är det viktigt med ytterligare en prick i diagrammen. Det är ofta inte bara ytterligare en prick – det är också ett svar. Just detta är miljöövervakning. Och därför fortsätter data att samlas in!
Det är flera som bidrar till den samordnade miljöövervakningen: huvuddelen finansieras av medlemmar i förbundet samt Naturvårdsverket.