Den stora frågan som når sekretariatet så här i vintertid är om isen ska lägga sig på Vättern eller inte. Media i alla former har förhört sig och undrat över när, varför och vad is eller ej får för konsekvenser - för allt mellan himmel och jord.

Vätternvårdsförbundet har genom att granska olika
källor kunnat ställa samman en historisk återblick de senaste 130 åren. Med vissa antagande skapas så en lång tidsserie och man kan utläsa trender t ex att Vättern i sin helhet är islagd ca en gång var tredje år, att en isvinter ofta följs av flera mm. Det är dock inte så att det är vart tredje år! Det framgår
också att antalet isvintrar de två senaste decennierna varit få i förhållande till tidigare.

Kopplat till is är vattentemperatur, vilket mäts dagligen vid Motala vattenverk. Här kan bl a utläsas att såväl medeltemperaturen som maxtemperatur ökar för varje år.
Dessutom ökar antalet dagar med mer än t
ex 15°C. Det förefaller att Vättern följer de scenarier som målats upp i globala klimateffektstider. Det finns dessutom forskning som visar på att förutspådda effekter kommer bli mer uttalade i sjöar p g a att vatten kan ”magasinera” effekten t ex värme på ett annat vis än andra ekosystem.

Mycket av de till synes ”enkla mätningarna” kan få stort intresse och användbarhet - bara frågeställningen är den rätta.

I föreliggande rapport är det flera moment som redovisas och flera av dem har just ”ytterligare en prick” i diagrammen. Men för vissa ”prickar” är det dramatiska skillnader
mot året innan, t ex har under det senaste året antalet skarvbon halverats i Vättern (se fågelavsnittet). Det är en bråkdel av data som redovisas - många redovisas inte av utrymmestekniska/kostnadsskäl.

Därför är det viktigt med ytterligare en prick i diagrammen. Det är ofta inte bara ytterligare en prick – det är också ett svar. Just detta är miljöövervakning. Och därför fortsätter data att samlas in!

Det är flera som bidrar till den samordnade miljöövervakningen: huvuddelen finansieras av medlemmar i förbundet samt Naturvårdsverket.