För att kunna beskriva miljötillståndet ger Vätternvårdsförbundet varje år ut en ”årsskrift” vilket summerar vad vi kan ”mäta oss till” om Vättern. Det är
kanske ibland komplicerade samband och figurer men
Vätternvårdsförbundet försöker återge resultaten så att såväl den i ämnet insatte som den som enbart söker information kan ha nytta av årsskriften.

Genom att samordna undersökningar kan såväl den ekonomiska som vetenskapliga effektiviteten ökas. Finansiering sker genom medlemsavgifterna, genom bidrag från Naturvårdsverket (Sötvatten: delprogram Stora Sjöar), Fiskeriverket samt länsstyrelsernas fiskeanslag.
Utförare är en rad olika aktörer alltifrån Eurofins AB som tillsammans med Pelagia Miljökonsult AB ansvarar för vattenkemi, växt-och djurplankton samt bottenfauna, Svenska Miljöinstitutet IVL AB som anlitas för analyser
av nedfall, Fiskeriverkets personal (ekoräkningar) och Länsstyrelsernas personal, samt ett nätverk av frivilliga som ansvara för små men viktiga
delar. Tack till alla för gott samarbete.

Under det senaste året börjar styrdokumenten för Vättern bli allt mer klara. Vattenvårdsplanen för Vättern är klar sedan något år och ”ska verka” nu fram t o m 2012 då nästa avstämning görs även om riktlinjerna gäller ända
till 2020. En bevarandeplan för Natura 2000 färdigställdes under 2008 som beskriver hur de utpekade natura 2000 värdena ska skyddas och följas upp. Kommunerna runt Vättern är inne i slutfasen vad gäller framtagande av skyddsområde för dricksvattentäkten för Vättern. Därefter är återstår en
förvaltningsplan för fisket (beräknas kunna remitteras under 2009) och underlagen i det s k vattendirektivet, för att Vättern kan anses vara säkrad med både ”hängslen och livrem”.

Kapitlet om fåglar är tidigare publicerat i tidskriften Sötvatten frånNaturvårdsverket, här återgiven med medgivande av författare och tryckeri. Det är bara att konstatera att det finns goda förhoppningar om att även kommande generationer får uppleva Vättern som ”den klenod den är idag”.