Årsskrift 2007 

Löpnummer:
94 (2008) 
Publiceringsår:
2000-2010 
Sidantal:
132 
För att kunna återge och beskriva miljötillståndet ger Vätternvårdsförbundet ut varje år en ”årsskrift” vilket summerar uppkomna resultat av vad vi kan ”mäta oss till” om Vättern. Det är kanske ibland komplicerade samband och figurer men Vätternvårdsförbundet försöker att utföra beskrivningarna så lättförståliga som möjligt utan att för den skull tappa i precision. För den mer insatte så
finns såväl rådata och faktaunderlag tillgängliga t ex via nationella datavärdar där man kan hitta enskilda provresultat mm.

Genom samordna undersökningar kan såväl den ekonomiska som vetenskapliga effektiviteten ökas. Finansiering sker genom medlemsavgifterna, genom bidrag från Naturvårdsverket (Sötvatten: delprogram Stora Sjöar), Fiskeriverket samt
länsstyrelsernas fiskeanslag. Utförare är en rad olika aktörer alltifrån Lantmännen AnalyCen AB som tillsammans med Pelagia Miljökonsult AB ansvarar för vattenkemi,
växt-och djurplankton samt bottenfauna, Svenska Miljöinstitutet IVL AB som anlitas för analyser av nedfall, Fiskeriverkets personal (ekoräkningar)
och Länsstyrelsernas personal, samt ett nätverk av frivilliga som ansvara för små men viktiga delar. Tack till alla för gott samarbete.

Under det senaste året börjar styrdokumenten för Vättern bli allt mer klara. Vattenvårdsplanen för Vättern är klar sedan något år och ”ska verka” nu fram t o m 2012 då nästa avstämning görs. Vattenvårdsplanen justeras då eventuellt något men riktlinjerna gäller ända till 2020. En bevarandeplan för Natura 2000 är i skrivandes stund i remisskede och kommer att beskriva hur de utpekade natura 2000 värdena ska skyddas och följas upp. Kommunerna runt Vättern är inne i en intensiv fas vad gäller framtagande av skyddsområde för dricksvattentäkten för Vättern, ett arbete som ämnas vara klart år 2009. Därefter är återstår en förvaltningsplan
för fisket och en för det s k vattendirektivet, för att Vättern kan anses vara säkrad med både ”hängslen och livrem”. Det är bara att konstatera att det finns goda förhoppningar om att även kommande generationer får uppleva Vättern
som ”den klenod den är idag”.

Slutligen vill Vätternvårdsförbundet betona
att författarna är ensamt ansvariga för respektive avsnitt även om sekretariatet har utfört en kvalitetsgranskning.