• Vättern är en kallvattensjö som hyser ett biologiskt samhälle med för latituden ovanliga (mer fjälltypiska) arter. Arterna har kunnat överleva i Vättern p g a  den låga vattentemperaturen och andra förutsättningar som periodvis liknar mer fjällnära områden. En rad organismer är beroende av att temperaturen fortsättningsvis är förhållandevis låg för att utveckling och reproduktion ska lyckas.
• En temperaturhöjning medför också att isperioderna blir färre och kortare. Under perioden 1939-2004 (65 år) har isen legat 30 gånger d v s i snitt vartannat år, med i medeltal 65 dagar per gång. Det finns emellertid underlag som visar att såväl medeltemperaturen som högsta temperatur per år ökar i Vättern. Vättern är således en bra indikator på långsamma och storskaliga klimatförändringar. Förkortad isperiod per år samt frekvensen av isvintrar kan leda till att vinterstormar stör viktiga ekologiska processer som är beroende av en viss frekvens av isläggningsperiod.

Avvikelse från årsmedeltemperaturen (1939-2005) i Vätterns ytvatten (0,5 m).

• Ett kallt och klart vatten är även en förutsättning för en god dricksvattenkvalitet. Om perioden med tjälad mark blir kortare samt nederbörden ökar kan transporten av organiskt material (humus) ut i Vättern via åar öka. Som en följd kan vattenfärgen i Vättern öka d v s vattnet kan bli både brunare och grumligare. Uttransporten av organiskt material är även beroende av andra faktorer såsom markanvändning, dikning mm. En global uppvärmning kan därmed medföra sämre råvatten ur dricksvattenhänseende.
• Fjärranalys (d v s flyg/satellitbilder) kan komma bli operativt för miljöövervakning av Vättern för detta miljömål. Med fjärranalys kan t ex temperatur och växtplankton avläsas för hela sjön på en och samma gång med hög frekvens under en säsong.  Metoder för fjärranalys håller på att utarbetas och förutspås kunna utgföra ett komplement till de mätningar som utföres i själva sjön genom dagens övervakningsprogram.
• Bland de förändringar i ekologin som förutspås kunna har det visats att planktonblomningar inträffar tidigar¹². Även vissa vattenkemiska förändringar har visats (t ex fosfor, kisel mm) ha samband med fr a höjd ytvattentemperatur. Detta kan få sekundära effekter s k "mis-match" där energin från en viss organismnivå inte går vidare i födokedjan p g a att de olika organismerna inte förekommer "i rätt takt" med varandra¹³.

Nationellt generationsmål "Begränsad klimatpåverkan"