Utter

Uttern tillhör mårddjuren. Den kan bli ca en meter lång, har korta ben och simhud mellan tårna. När det finns snö åker uttern gärna rutchkana på magen nerför sluttningar. Uttern äter fisk, fågel och kräftdjur. Tidigare har den funnits vid Vänern, men är troligen utrotad på grund av jakt och miljögifter. Vi hoppas att den ska komma tillbaka.

Det finns runt 1000 uttrar i Sverige i dag, vilket kan jämföras med 1950-talet då ca 1500 uttrar sköts per år bland annat för pälsens skull. Utterns nedgång beror främst på att miljögifter stört fortplantningen, men också på vattenkraftbyggen, röjning av strandvegetationen, båtsport och nätfiske.

Mink

Minken tillhör liksom uttern mårddjuren och kom från Nordamerika i mitten av 1920-talet. Minken är en skicklig simmare med långsmal kropp och korta ben. Den är oftast mörkbrun i pälsen och vit under hakan. Minken gillar fisk, kräftor, smågnagare, fåglar, ägg och även grodor om det kniper. Om den kommer åt, plundrar den fågelbon från ägg. Minkens spillning luktar förfärligt illa.

Bäver

Europas största gnagare, bävern, blir upp till en meter lång och väger ca 35 kg. Bävern är utrustad på många sätt för ett liv i vatten. Svansen är platt och täckt med fjäll och fungerar som en styråra. Bävern har simhud mellan tårna och kan vara under vatten upp till 15 minuter om den är stilla. Dessutom kan den gnaga under vattnet tack vare en hudflik bakom tänderna, som täpper för munnen. Bävern är vegetarian och äter vattenväxter, örter, bark och löv men gnager också av hela träd. Träden används som byggnadsmaterial till dammar och de hyddor bävern bor i. Vissa bävrar bor istället i grävda hål i strandkanten.

Fjärilar

Man kan hitta stora vackra fjärilar vid Vänern. Vad sägs om makaonfjäril, apollofjäril, amiral och sorgmantel? På benen har fjärilarna luktorgan som de kan känna igen olika växter med. Dagfjärilarnas honor sänder ut doftämnen, feromoner, för att locka till sig hanar. Med antennerna känner hanen på långt håll var honan finns.

Fjärilarna har fyra stadier. De flygande fjärilarna lägger ägg. Ur ägget kommer en larv. Larven omvandlas till en puppa och ur puppan vecklar en färdig fjäril ut sig. Många fjärilar övervintrar som puppa men undantag finns.

Vissa höstar ser man amiraler flyga söder ut över Vänern. De klarar inte att övervintra i landet. Amiralen flyger troligen till södra Europa och kommer tillbaka i maj-juni. Sorgmanteln övervintrar som fjäril i ihåliga träd eller stenrösen. De andra två, makaonfjäril och apollofjäril, övervintrar som puppor. Fjärilarna är ofta noga med var de lägger sina ägg, för deras larver lever på speciella växter:

Fjärilar har olika sätt att undvika att bli uppätna. Några gör häftiga kast med kroppen och andra smakar eller luktar äckligt och kan ha varningsfärger. Makaonfjärilens larv skjuter ut ett spröt med ett illaluktande sekret om den blir skrämd. Larven är svart och har varnande orange prickar på sig.

Fladdermöss

   I Sverige finns 17 arter av fladdermöss och alla är fridlysta. Fladdermöss är en väldigt framgångsrik djurgrupp som finns över hela världen i de flesta miljöer. Men de är ganska okända och det beror nog på att de är ute först när det är skymning och natt.

Skriker på maten
Fladdermössen ger ifrån sig flera skrik per sekund. Skriket kan inte höras av oss men det studsar mot insekter som ett ekolod. Det lilla djuret kan med hjälp av sina skrik fånga små insekter, som myggor. För att vi ska kunna höra fladdermössens läten behöver vi en ultraljudsdetektor. När ljudet är hörbart för oss kan man ofta artbestämma djuren, för olika arter har olika jaktskrik.

Alla fladdermöss i Sverige äter enbart insekter och en enda kan fånga mer än 2000 myggor på en natt. Så att de skulle vara farliga och blodtörstiga, som man trodde förr, gäller bara om man är mygga.

De flesta fladdermöss undviker öppna områden för att inte bli fångade av rovfåglar som lärkfalk, tornfalk, kattuggla och sparvhök. Fladdermössen jagar hellre nära träd och hus, i gläntor i skogen och runt små vattensamlingar. De undviker också flera rovfåglar genom att jaga när det är skymning och mörkt. Men om det är ont om mat kan fladdermusen komma ut även när det är ljust.

Vinterdvala
De flesta fladdermusarter i landet går i vinterdvala, men några arter flyttar söder ut. Fladdermössen kommer ut och jagar i april. Vid midsommar föder honan ofta en unge. Som hos andra däggdjur diar ungen mamman. Honorna och ungarna sitter gärna tillsammans i stora kolonier i något hus eller ihåligt träd där det är varmt och torrt. Hanarna lever ensamma under sommaren. I augusti är det parningstid. Under vinterdvalan kan hanar, honor och ungar sitta tillsammans på något frostfritt ställe som en jordkällare, en grotta eller ett ouppvärmt stenhus. De har då lika låg kroppstemperatur som omgivningen. De kan vakna någon gång, men de får inte störas för ofta för då tar deras energiförråd slut.

Vattenfladdermus
Vattenfladdermus jagar insekter över sjöar, vattendrag och i skärgårdsområden. Du kan se det lilla djuret om du sitter stilla i skymningen vid en öppen, stenig strand och tittar mot ljuset i nordväst. Fladdermusen jagar tätt över vattenytan och fångar insekter med munnen eller tar upp dem från vattenytan med fötterna. Den ger ifrån sig ca 10 skrik per sekund. Vattenfladdermusen är liten, 7-9 cm lång och väger 6-10 gram. Den bildar gärna kolonier i hus och träd och övervintrar i grottor, gruvor och i jordkällare m.m.