Historiskt sett så var slåtterängarna oumbärliga i bondelandskapet. Boskap behövde vinterfoder och detta insamlades på de rika ängsmarkerna. I dag har dessa ängsmarker nästintill helt och hållet försvunnit och av den ängsareal som fanns för hundra år sedan återstår endast en liten rest. De slåtterängar som låg på torr-frisk mark kallades hårdvallsängar. De är i allmänhet helt öppna men enstaka träd och buskar kan förekomma. I projektområdet finns tre områden som ska restaureras till slåtterängar, där Engsö står för en betydande areal.

Åtgärder i projektet: Markerna kommer i första hand att röjas från mindre träd och buskar för att därefter kunna bedriva regelbunden slåtter. Förhoppningsvis så kommer restaureringarna att resultera i en rik slåtterpräglad ängsvegetation med arter som solvända, revfibbla och prästkrage samt en mängd olika fjärilsarter.

Karta med målhabitat 6510:

Karta 6510