Skolans samverkan med andra verksamheter är viktig i det enskilda stödarbetet för de flickor och pojkar som lever i en hederskultur. Samverkan över organisationsgränser utgör också en betydelsefull del i det förebyggande arbetet.
Skapa en lokal samverkansrutin:
- Vilka ”resurspersoner” på skolan ska engageras när flickan eller pojken bedöms vara utsatt för brott?
- Vilka är kontaktpersoner inom socialtjänsten?
- Vilka poliser ska kontaktas i sådana här ärenden?
- Hur ska samarbetsmönstret och kontaktutbytet ske mellan skola, socialtjänst och polis?
Följande frågeställningar kan exemplifiera vilka uppgifter skolan kan behöva klargöra i sitt samarbete med olika verksamheter:
Socialtjänsten: Utveckla direkta personkontakter och samtala om olika uppgifter i arbetet för utsatta flickor och pojkar. Sök modeller för information utan anmälan och klargör frågorna runt anmälan. Hur kan barnets eller ungdomens misstänksamhet mot kontakter med socialtjänsten brytas? Kan socialtjänsten medverka i skolan? Kan de komma och informera om sitt arbete på ett föräldramöte? Det finns många föreställningar om socialtjänstens arbete och dessa föreställningar påverkar föräldrars men även barns rädsla för att komma i kontakt med sociala myndigheter och påverkar även individens vilja att själv söka hjälp.
Polisen: Etablera och upprätthålla kontakter med områdesansvariga poliser. Samtala om vad skolan respektive polisen gör. Hur och när kan polisen medverka till stöd för utsatta flickor och pojkar?
Ungdomsmottagningarna: Vilket stöd kan ungdomsmottagningarna ge de utsatta? Kan mottagningarna medverka i skolans attitydpåverkande arbete?
Kvinno- och tjejjourer: Vad kan jourerna ställa upp med – utöver akuta insatser? Utarbeta riktlinjer för när och hur jourerna kan bidra med insatser för attitydpåverkan i skolan. För myndiga kvinnor kan det kännas tryggt att prata med människor som har lång erfarenhet av att arbeta med mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Eftersom kvinno-och tjejjourer är frivilligorganisationer finns möjligheten att vara anonym. Stödpersoner kan finnas tillhands och ge stöd vid kontakter med myndighter och under en eventuell rättegång. Tjejjourerna har skapat ett ”krypin” på Lunarstorm dit unga flickor kan vända sig och få stöd genom mailkontakt.
Hälso- och sjukvården (inkl Barn- och ungdomspsykiatrin): Diskutera mekanismerna i hedersförtrycket. Hur kan man gemensamt uppmuntra utsatta att söka stöd och hjälp?
Invandrarorganisationer: Sök samarbete med de organisationer som verkar mot hedersförtrycket. Samarbeta med dessa i förebyggande arbete. Vilka personer kan vara resurspersoner för enskilda utsatta och skapa kontakt med dessa?
Andra frivilligorganisationer som skolan kan söka samarbete med är Rädda Barnen och BRIS.