Fokus bör ligga på de konsekvenser ett hedersrelaterat förtryck får för barnet, utifrån de mänskliga rättigheterna, snarare än att prata med föräldrarna om en generell hederskultur.

Följande insatser är exempel på hur man kan nå föräldrarna:

• Alla föräldrar bör återkommande informeras om skolans och samhäl­lets syn på mänskliga rättigheter, det vill säga barns, kvinnors och mäns rättigheter, samt jämställdhet. Man kan särskilt lyfta fram pojkars och flickors rätt att bestämma över sina liv och flickors rätt till sina kroppar.
• Informera på modersmålet om lagar och konventioner som gäller barns rättigheter och föräldrars ansvar, gärna på föräldramöten och i de andra sammanhang då föräldrarna samlas i skolan. Sådan information är viktig för alla föräldrar och kan vara en början till ett samtal om tryggheten i det egna föräldraskapet och hur det påverkar barnens, elevernas, livssituation. Det är viktigt att fundera över hur dessa möten kan bli så trygga som möjligt. Finns det t.ex. organisationer i kommunen som skolan kan ta hjälp av?
• Även i utvecklingssamtal kan barns rättigheter tas upp. Allt förtryck påverkar studieresultat. Stäm av med eleven hur och när frågan kan tas upp.
• Kontakta föräldrarna för påverkan utifrån flickans eller pojkens egen bedömning.

Skolan bör också fundera över hur samarbetet med föräldrarna kan bli bättre, särskilt i syfte att tidigt förebygga hedersrelaterat förtryck. Skolan uppfattas ofta som en neutral plats för möten och bör därför även användas så konstruktivt som möjligt för att förbättra barnets situation i förhållande till familjen. Detta är inte ett ansvar som skolan ensam ska ta, men genom samarbete med andra aktörer kan resultatet bli att barnets situation förbättras.

Det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att skolan ofta är en frizon för flickor och pojkar som lever med ett begränsat livsutrymme. Därför är det inte alltid lämpligt att anordna möten eller andra aktiviteter för föräldrar i skolans lokaler.