Helgedomens utkanter? 

Publicerad
2012-06-26

Fungerade rader av resta stenar och eldar som gränser?

Ja 
Arkeologer markerar var stenarna stått i raden söder om kungshögarna
Arkeologer markerar var stenarna har stått i raden söder om kungshögarna.

I Gamla Uppsala har arkeologerna sett spår efter resta stenar och eldar som tolkas som någon form av gränser. 

Alldeles nyligen upptäcktes ett flertal härdar söder om GUSK-ladan, intill Vattholmavägen. De sex nordligaste ser ut att ligga på rad med cirka fem meters mellanrum.  

– Vi har många lämningar inom delytan, över 400 stycken, men norr om härdarna har vi inte påträffat några förhistoriska lämningar alls. Man kanske kan sätta härdarna i samband med raderna av gropar som påträffats både norr och söder om den här platsen. De ligger också med ungefär fem meters mellanrum, säger Olle.

En rad med 11 resta stenar

Dessa rader av gropar tolkas som fundament för stora stenar. Arkeologerna stötte på dem redan under förundersökningarna, som ägde rum 1996 och 2011.         

Den groprad som påträffades i södra delen av undersökningsområdet ligger nära järnvägsspåret, några hundra meter söder om kungshögarna.

Här kunde man se elva stora stenfyllda gropar, som låg på en linje med cirka fem meters mellanrum. Stråket löper i nordväst-sydostlig riktning. (På bilden ovan markerar arkeologer groparna, längre ned finns en bild med groparna utmärkta).

Troligen har det stått mycket stora stenbumlingar i dessa. Mindre stenar som låg kvar i groparna har använts för att stötta upp de resta stenarna.

Söder om fundamenten låg ett stråk med härdar, som genom kol-14-analys dateras till sent 500-tal och tidigt 600-tal. De sammanfaller alltså med tiden då kungshögarna anlades. 

Ytterligare en stenrad invid Högåsengravfältet

Stenraden kan höra ihop med en likartad rad med gropar 400 meter längre bort, vid Högåsengravfältets södra utkant. Dessa upptäcktes tack vare geofysiska undersökningar, och är utspridda med samma inbördes avstånd som den nyss nämnda raden - se bilden nedanför.

Nio resta stenar i norr?

I en sluttning ett hundratal meter söder om Samnans dalgång (norr om kungshögarna) finns fem fundament efter resta stenar, som ligger på ett jämnt avstånd av 4,5 meter. 

Troligtvis finns ytterligare fyra gropar i området som berörs av undersökningen, men som man kan se på bilden längst ner, har man ännu inte schaktat ytan helt. 

Förkolnat ekträ i botten av en av groparna har daterats till folkvandringstid (375- 550 e. Kr)   

Vad är det för avgränsning? 

Rader av resta stenar är inget okänt fenomen från järnåldern. De dyker upp på gravfält, intill vadställen och utmed vägar. 

Ett exempel hittar man vid Anunds hög i Västmanland. Där har det funnits en 150 meter lång stenrad, och en runsten intill uppger att ”Folkvid reste alla dessa stenar…” 

Vad har då stenraderna i Gamla Uppsala haft för funktion?

Det är möjligt att stenraden söder om Samnans dalgång flankerat en väg, som lett in till Gamla Uppsala. 

Stenraden söder om kungshögarna, ligger i låglänt område som var sankt under järnåldern. Kanske utmärkte dessa stenar ett vadställe, som ledde besökarna vidare mot Högåsengravfältet? Eller är det rentav en processionsväg? 

En symbolisk gräns? 

Stenraderna – och även härdarna – kan också ha varit en symbolisk gräns, för de offerriter och ting som hölls i Gamla Uppsala under järnåldern. 

En tolkning är att det rör sig om ett så kallat viband – en helig avgränsning. ”Vi” är det fornnordiska namnet på en helig plats eller en helgedom. 

Troligtvis kunde hövdingar och kungar ansvara för religiösa ceremonier i anslutning till dessa. I dikten Ynglingatal (från slutet av 800-talet) kallas till exempel sveakungen Yngve för ”vi-altarets väktare”.

Vart tog stenarna vägen?

På de äldsta kartorna över Gamla Uppsala, som är från 1600-talet, finns inga spår efter dessa stenrader. Men i åkerkanten, några meter från en av groparna i den sydligaste stenraden, hittades några större stenfragment uppkastade. 

– Det här väcker många frågor. Det verkar som att kungshögarna, platåerna och stenraderna är anlagda samtidigt. Men var stenraderna så pass symbolladdade att de försvann i en rensningvåg? Kan det ha varit en av de första biskoparna som låg bakom detta, säger arkeologen Per Frölund. 

Uppsalaslätten är fattig på stenar, så det är möjligt att man använt stenbumlingarna för att bygga Gamla Uppsala kyrka. Många frågetecken återstår att rätas ut, men säkert kommer fler ledtrådar att uppdagas när arkeologerna inom kort tar sig an att undersöka de båda stenraderna närmare.

Klicka på bilden nedan för att få bilden större på skärmen. Bilden öppnas i nytt fönster.

De röda cirklarna markerar rader av gropar. Raden i högra hörnet påträffades vid förundersökningen.
De röda cirklarna markerar rader av gropar. Raden i högra hörnet påträffades vid förundersökningen.
Fundament till resta stenar söder om Samnans dalgång. Schakten är markerade.
Fundament till resta stenar söder om Samnans dalgång. Schakten är markerade.
Senast uppdaterad: 2012-06-26